Caroline är 17 år och bor hemma hos sin mamma, mammans man Jakob och lillebrodern August. Caroline bråkar mest hela tiden med sin mamma och en dag får hon nog. Under ett av deras bråk säger mamman ”Men flytta hemifrån då för fan!”. Äntligen, tänker Caroline, packar ihop sina saker och går ut genom dörren. Mamman ångrar sig och försöker övertala henne att komma tillbaka men Caroline är bestämd på att nu ska hon inte ge efter.

Caroline får ett jobb i en ICA-affär genom sin pappa, som är alkoholist och fantastisk på att laga mat. Dessutom får hon bo i en liten skrubb hemma hos en av sina arbetskamrater, som gjort sina föräldrars hus till ett mindre kollektiv. En av de andra inneboende är Stephanie, föredetta modell och knarkare, som försöker ändra på sitt liv. Caroline blir nyfiken på Stephanie och försöker bli vän med henne. Men vad är det som gör att Caroline så desperat vill fly hemifrån? Vad är det som hänt mellan henne och hennes mamma? Stephanie är den enda som vågar fråga.

Det är jag som är Caroline är Peter Barlachs tredje ungdomsbok som är helt nyutkommen. Han har tidigare skrivit tre delvis självbiografiska böcker om John, den första Inte bara tennis kom ut 2007. Han arbetar också som dramatiker, regissör och artist.

I somras fick jag ett mejl från ett förlag som undrade om jag ville läsa ett VIP-manus av den här boken. Det tackade jag ja till och såsmåningom dök en lunta upp i brevlådan. För ett par veckor sedan fick jag också den utgivna boken av förlaget.

Det är jag som är Caroline är en ungdomsbok. Det är i alla fall så den klassificeras. Vilket får mig att fundera över vad som gör en ungdomsbok till en ungdomsbok. Men det får bli ett separat inlägg. En sak jag gillar med den här boken är språket. Det är rappt, det är välformulerat och samtidigt enkelt. Ingen underskattning av de unga läsarna. Caroline är en stark tjej, samtidigt som hon i botten är sårbar. Sakta men säkert så växer en del av hennes historia fram, även om man får känslan av att man inte helt lärt känna henne. Det spänningsmomentet gillar jag.

Caroline är 17 år och det vore intressant att höra vad en jämnårig tycker om den här boken. För det är alldeles för länge sen jag var 17. Jag får en känsla av att Barlach egentligen beskriver en äldre tjej. De tankar och funderingar som Caroline har hade jag inte när jag var 17 tror jag. Det är ingen dålig beskrivning av en tjej, men ibland skymtar det fram att det trots allt är en man som skrivit boken. En annan del är bitarna som cirklar kring sex. Alldeles för stor del av boken ägnas åt sex. Det är inte alls dåligt eller pinsamt beskrivet, men det blir lite mycket. Och för inte historien framåt.  Carolines ”förhållande” med Joakim skär sig med det intryck jag får av Caroline i resten av boken.

En helt annan sak. Jag gillar inte omslaget… Även om det får sin förklaring i boken.

Boken är ett recensionsexemplar från Bonnier Carlsen.

En annan bokbloggare som fick manuset och redan skrivit om det är Fru E:s böcker.

Betyg: 4 (i genren ungdomsböcker)
Omdöme: Om starka, ironiska och sårbara Caroline som så gärna vill klara sig själv.

About these ads