I slutet av 2008 inser Lena att det är något galet med hennes mamma. Hon har blivit så förvirrad och underlig. Lena, storebror Mats, storasyster Ylva och lillebror Göran, kallad Zapp, samlas för att dela upp ansvaret och ta reda på vad som är fel med deras mamma. Inom kort kommer svaret från läkarna. Deras mamma har Alzheimer. Nu får de ta itu med problemen, som var deras mamma ska bo och hur deras pappa ska klara sig själv. Pappan, den buttre och vresige. För pappan kommer diagnosen delvis som en lättnad, för tiden innan har varit tyngre för honom än någon av syskonen förstått. När syskonen delar upp ansvaret så får Lena ansvaret för pappan. Hon bor i Stockholm, och han bor i Trollhättan. Och inte bara fysiskt är avståndet långt. Lena, som är öppet homosexuell, upplever att hon gått från att vara pappas flicka till att vara utstött av sin pappa. Nu ska de reda ut sin relation samtidigt som de måste förhålla sig till mamman och hennes sjukdom.
Under sommaren 2010 så bilar Lena och hennes partner Maggan genom USA, på den berömda route 66 från Chicago till Trollhättan. Medan de upplever den amerikanska naturen, värmen, kulturen och människorna så färdas Lena tillbaka i minnet för att komma vidare.

Bodil Sjöströms ”Route 66 går till Trollhättan” är hennes debutroman. Det är en finstämd bok om relationen till föräldrar som ändras med tiden vare sig man är redo eller inte, om ett kärleksförhållande som omgivningen reagerar på, om syskonroller och framförallt om människor. Språket är personligt och detaljerat utan att fastna i småsaker.

Jag hade inga förväntningar på den här boken, då Sjöström var en helt ny bekantskap och jag inte kände till boken innan. Det är en mild och stilla bok som behandlar svåra frågor och för mig gick den rätt in. Beskrivningen är personlig, och synnerhet bitarna om föräldraskap och syskonrelationer tycker jag är riktigt bra. Både Lenas relation till sin pappa och sina syskon och pappans och mammans relation känns verklig och går att känna igen. Lenas och Maggans resande genom USA får mig att i minnet färdas tillbaka till mina egna resor i USA under 90-talet, i synnerhet resan -92 som bl.a. gick till just Grand Canyon, Las Vegas, Hoover Dam och Los Angeles, den rutt där Lena och Maggan avslutar sin resa. Ett extra plus för mig. Även beskrivningen av USA innehåller mycket som jag känner igen.

Boken är ett recensionsexemplar från Damm förlag.

Omdöme: Finstämt om föräldrar som förändras.
Betyg: 4.

About these ads